Jag är stolt över mina värderingar… kanske är jag ibland FÖR rak för alla mesproppar/velpottor i omgivningen och ibland ofrivilligt otydlig genom att vara FÖR sarkastisk för att vissa människor ska förstå mina, egentligen goda, avsikter?!?
Dock är ju inte kroppen lika sund som mina åsikter… snarare… öh – RUND!
Ni som var med under ”the good old days” när bloggar inte existerade, utan vi nätexhibitionister publicerade våra alster under webringar som t.ex. ”dagbok på nätet”, VET att jag ett tag skrev metervis om viktnedgång, ytlighet och bitterhet över att plötsligt ”duga” när jag på fyra månaders tid gick ner från 120kg till 82!
Mycket har hänt sedan dess, jag har träffat mitt livs kärlek som jag numera har en 6-årig underbar son tillsammans med, vi har flyttat till ett yxmördarhus i ”the gloomy woods of östra göinge”… o.s.v…
Jag är naturligtvis glad att min älskade älskar mig precis som jag är… MEN… kilona har långsamt men säkert kommit krypande tillbaka… inte riktigt lika många som 1997/98, men känslan av att vara uppe i ”tresiffrigt” är ingen skön känsla! inte skön alls!
Därför uttalade jag ett tyst nyårslöfte om att, än en gång, ta tag i saker och ting… den här gången UTAN hund. Det känns lite märkligt att ta raska promenader i byn utan synbar anledning… men folk får tro precis vad de vill (vilket de säkerligen gör!). 2×3,5 Kilometer om dagen sedan årsskiftet verkar ha hjälpt lite… eller så har jag helt enkelt tagit ut stegen såpass att jag stretchat ut brallorna!?!
Hoppas verkligen att saker och ting skjuter fart snart… otåligheten är min värsta fiende just nu! Men även om jag förhoppningsvis lyckas bli lite mindre rund, hoppas jag att jag inte blir mindre sund (i huvet!
Ikväll chockade jag chefen genom att köra 25 minuter på den orbitrek som stått i assistentrummet det senaste året (med primärt användningsområde som handduks-/klädhängare) …det blir liksom inte direkt några sjukilometersrundor på jobbet under den här årstiden – nåja, han får tro att jag blivit galen om han vill…
*mohahahaha*
”De dårskaper en man ångrar mest i sitt liv, är de han inte begick när han hade tillfälle.” /Helen Rowland (1876-1950)
Swing Low!
/Tubamannen – på väg ner?!?
